Runa Hellbacka har under de senaste femton åren lärt sig varje kurva och varje hållplats längs E4an mellan Härnösand och Umeå.
— Dessutom har jag haft delar av min utbildning förlagd till Stockholm, så det har blivit många mil på buss och tåg, summerar hon.
Utnyttjar tiden till att läsa
Varannan vecka, ibland oftare, har hon tidigt på morgonen klivit ombord på den blå kustbussen för att fyra timmar senare kliva av vid universitetet i Umeå. På eftermiddagen har resan gått i motsatt riktning. Vid sextiden på kvällen har hon varit hemma i bostaden igen. Bara undantagsvis har hon stannat kvar i Umeå till dagen därpå. Samtidigt har hennes man pendlat söderut, till sitt arbete på sjukhuset i Sundsvall.
— Det har därför ofta blivit långa dagar, konstaterar Runa. Tack och lov har vi haft god hjälp med barn och hund av min svärmor.
Tiden ombord på bussen har hon försökt utnyttja till att läsa. Ibland har hon haft sällskap av kurskamrater och ibland har chauffören satt på en film. Och ibland har hon försökt lyssna på radio.
— Särskilt när jag varit trött och på hemväg har radion lockat, säger hon.
Genom åren har hon lärt sig att vara uppmärksam på vilken buss hon ska kliva på. Blir det fel hamnar hon på en buss som stannar vid varje mjölkpall längs vägen och resan tar betydligt längre tid.
Vill utmana vardagsrutinerna
Som den erfarna pendlare hon är har Runa utvecklat olika rutiner för sina resor. Till exempel har hon på väg till Umeå inte tillåtit sig själv att ta fram matlådan innan bussen lämnar hållplatsen i Nordmaling.
Till sommaren är hon färdig med sin utbildning vilket innebär att det är slutpendlat för hennes del. Lite konstigt känns det, medger hon. Resorna har blivit ett sätt att få lite omväxling i vardagen.
— Nu måste jag fundera ut något annat som kan utmana vardagsrutinerna, säger Runa. Det ska bli spännande att se vad det kan bli.

— Resorna har blivit ett sätt att få omväxling i vardagen, säger Runa Hellbacka.